torsdag 5 augusti 2010

Xtravaganza dag 1

Igår började jag mitt nya liv-igen! Haha, som så många andra kvinnor har jag bantat både länge och väl. Så klart med varierat resultat. Men så här ser min vikthistoria ut på det hela stora, jag är 171 cm lång.

* Innan första barnet: 62 kg, gravid 2000
*Gick upp ca 25 kg
*Gick ner till 70 kg
*Började arbeta, gick upp 14 kilo: 84 kg (med lite hjälp av iv-behandling)
*Gravid 2005, gick upp ca 22 kg
* Gick ner till 85 kg
*Pendlade fram och tillbaka, nådde all time high utan att vara gravid: 91 kg!
*Gravid 2008
Gick upp ca 27 kilo (var ENORM!)
*Gick ner till 84 kilo
*Började nytt arbete i nov 2009 och from då tom nu har jag gått upp 8 kilo! Va fan!!! Så nu väger jag 92-93 kilo

-Däremellan har jag varit inskriven på Viktväktarna ca 11 gånger, ibland har det gått bra och andra gånger mindre bra. Sista gången jag skrev in mig var i januari 2010, men programmet hade försändrats så mycket att jag kände att detta inte längre var för mig.

-Jag har provat olika slags pulver, nutrilett, cambridge, naturdiet, alevo men gett upp efter några dagar, någon vecka. Varit vrålhungrig dag 3 och vräkt i mig mat. Eller så har jag börjat dagen superbra, för att på kvällen vräka i mig mackor.

-Acomplia (gick inte ner något) samt Reductil (gick ner 13 kilo vilket jag nu gått upp ca 8 kg av)

-Jag har tom hör och häpna bara provat att äta rätt och träna!! Men jag tappar orken, musten kalla det vad man vill när det inte går tillräckligt snabbt.

Mitt problem är också att jag-efter att gått ner ca 5 kilo känner att, detta räcker ju, jag är ju inte så tjock! Och då ger upp! Alla andra blir peppade av att de går ner, men inte jag, nu är jag ju smal! Snacka om självförnekelse. Ett annat problem jag har, som faktiskt är ett problem, är att jag har en väldigt bra tjockiskropp! Jag har smal midja, långa ben, rätt långa armar, smalt ansikte med rätt höga kindknotor, inte jättestor byst.

Trots att jag väger ca 90 kilo har jag 42 i byxor. Jag kan egentligen väga +- 10 kilo utan att andra ser någon större skillnad. Bra eller dåligt, kan man ju diskutera. En gång när jag vägde in mig på VV och vägde 91 kilo tittade konsulenten på mig och frågade var jag hade stoppat de kilona! Men i gengäld gör detta att även när jag vägde 62 kilo var jag inte var så supersmal utan hade höfter och rumpa. Efter min sista graviditet växte mina fötter, från stl 41 till stl 42! En tjock flickas bästa vän är hennes skor men inte ens det har jag! Försök själv hitta ett par högklackade skor i stl 42! Så har jag inte ens det, vad återstår då?

Vad är då skillnaden denna gången? Nu när jag för hundrande gången under 10 år startat ett nytt liv?

-Vi ska inte ha fler barn så ingen sådan viktuppgång kommer "förstöra" min kropp

-Mitt nya arbete ligger 7 min med bil bort i stället för 50 min bort med bil, vilket gör att jag kan med gott samvete tex träna på lunchen och ändå gå hyfsat tidigt för att hämta barnen

-Friskis och Svettis ligger 100 m från mitt arbete

-Min man har precis gått ner ca 20 kilo och fler runt mig som man aldrig trodde skulle gå ner i vikt har med samma metod som min make gått ner mycket OCH behållt viktnedgången

Så nu kommer jag till HUR jag ska gå ner! Xtravagansa, och igår började jag. Det som tilltalade mig med X är att de focuserar inte på själva viktnedgången utan på livet efter. Det är därför jag med start igår ska leva på shakes i 9 veckor. Och stå ut med alla fördomar om pulver...., du kommer gå upp allt igen, klart man går ner när man inget äter etc etc.

MEN min förhoppning är att, eftersom jag har provat LCHF under flera månader, mådde toppen-men gick inte ner ett gram, utan stannade i vikt, ska äta enligt GI/LCHF när jag nått min målvikt. Jag hoppas och tror också att när jag väl når min målvikt på 75 kilo kommer jag stanna upp innan jag svänger för mycket åt fel håll, dvs börjar gå upp. Min man gick på shakes dvs helfart i 7 veckor och går nu på halvfart, har gått ner ca 20 kilo sen i slutet av maj. Flera runt mig har gjort detsamma och har nu efter ca 2 år behållit sin viktnedgång och detta var verkligen människor som varit överviktiga hela sitt liv och ALDRIG haft en tanke på att gå ner.

Igår var alltså första dagen 100805, mådde helt ok, men måste verkligen ta en dag i taket. Tänker jag ens tanken på att jag ska göra detta länge bryter jag nog ihop!

Startvikt: 92,2 kg

Rörelse: Promenad med hela familjen i rätt rask takt 5 kg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar